Det är svårt att finna tid.

Visst är det hemsk att ringa till människor som man inte känner? Man vet inte vad man ska säga och när man väl lyckats komma på vad man ska säga, glömmer man det när man väl sitter där med telefonen i handen. Jag brukar skriva upp stöd ord, (om det är något super viktigt jag ska ringa)  Idag ringde jag till min praktikplats, ska trots allt dit nästa vecka, men ingen svarade så får göra det imorgon på tåget in till Helsingborg, mindre kul men har ingen annan tid till att ringa.


Jag kan annars berätta att dagen har varit helt okej. Jag har gått in i mig själv många gånger och funderat så det stått härliga till. Jag måste sluta med detta, det är inte bra, varken för mig eller min omgivning. Jag tar nog snart död på några av mina närmaste, när jag börjar med mina funderingar, jag undrar och bollar fram och tillbaka. Men varför ta bort det helt? Det är ju trots allt en del av mig själv.

Kommentarer
Postat av: Anonym

förstår inte varför du oroar dig för att ringa . Ni är ju faktiskt två om samtalet . Det brukar lösa sig bara man presenterar sig så blir det snart en dialog. Övning ger färdighet

2008-09-16 @ 17:36:23

Skriv din kommentar här

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0