Just nu sitter jag otåligt och väntar på att maten ska bli klar, den enda stora skillnanden är att jag får göra maten själv och äta tillsammans med min syster, bara vi. Resten av familjen är på middag i helsingborg, varken jag eller Jonna ville följa med då det kommer bli lite långtråkigt, där finns ingen i vår ålder. Det ska  bli lite roligt att få äta med henne, vilket jag aldrig gör. Möjligtvis när hela familjen är samlad runt matbordet, men hur ofta händer det här? Antingen slänger Jonna i sig maten och är borta på fem minuter, Sandra och Philip sitter vid tvn, för deras favorit program lyckas alltid komma när vi ska äta? Men jag älskar er.

Tänkte berätta lite igår kväll, dock har jag lite minnesluckor ( ojdå, lilla emelie), jag minns i alla fall att jag knallade hem till Amalia ( tog ju givetvis tåget först, det är lite långt att gå till Åstorp härifrån ), hennes mamma hjälpte henne med håret när jag kom så jag passade på att gosa med hennes lilla hund, otroligt söt!  Sen satt vi och snackade, otroligt roligt att man börjat komma närmare en klasskompis. Vi drack också lite och ja, när jag väl börjat dricka kan jag inte sluta, ( jag kan om jag vill förstås men endå, ni fattar ), blev nog en grogg för mycket, men vad gör det? Vid nio tog vi tåget till Helsingborg, minns att jag var jätte glad för jag kunde ta ut en hundra lapp? Och att vi träffade Lolls på tåget och att jag fick ett samtal, minns dock inte vad som sades. Väl i DK givk vi runder lite, för retro hade inte öppnat. Måste säga att Helsingör är en mysig stad. Inne på retro dansade vi och hade skoj, dock hade båda ont i fötterna ( man är aldrig smart med skovalet ) , vid tre tiden åkte Amalia hem och jag stannade kvar. Jag kom hem halv 8 imorse och jag säger, aldrig mer! Jag är dödstrött just nu, fast jag sovit i flera timmar.

Ikväll blir det en lugn kväll, mys i soffan ( äntligen kan jag sitta inne i stora huset och kolla tv , båda tvapparaterna lyckas vara upptagna när jag ska titta. ), äta lite godis och kanske kolla en film? Jag mår fortfarande illa och har en otrolig huvudvärk, men en hemma kväll tycker jag om.

Jag har funderat nu i några dagar och då menar jag inte bara i någon timme utan hela tiden. I duschen, i skolan, när jag äter, när jag somnat kan jag mycket väl vakna igen och börja fundera över saker och ting. I skolan, vilket inte har gett otroligt bra resultat, skärpning emelie! Ja, jag funderar över allt och när som helst. Till det jag vill säga, jag måste leva i nuet och inte i det som hänt. Vilket jag är expert på. Om det tagit slut med en kille kan jag mycket väl gå i flera månader och grubbla över om jag gjorde något fel eller vad jag kunde gjort istället, vad skulle hänt då? Jag måste sluta med det! 

Så från och med nu ska jag ta en dag i taget och bara flytta mig framåt, inte bakåt. Jag ska vara glad åt det jag har, vilket jag alltid är. och inte beklaga mig över det som fattas i livet. Det kommer inom en snar framtid eller så förblir det en dröm, som kanske går i uppfyllelse senare i livet, vem vet!?  Detta är min plan och ska lyckas med den. Jag känna mig stolt när jag kommit så långt i livet och kan titta tillbaka och känna mig stolt; att jag tog mig ur detta.



Idag på idrotten fick vi välja mellan att springa lilla eller stora bruksrundan. Vad tror ni jag valde? Jo, den stora såklart. Jag försöker alltid göra mitt bästa, jag vill känna mig stolt och duktig när jag gjort någonting. Och visst kände jag mig stolt! En muskel protesterar just nu bara, en ovan för rumpan, vid sidan där liksom. det gör ont som satan och åååh. Jag ser rolig ut när jag ska göra något, typ gå snabbare eller böja mig ner, ungefär som en gammal tant. I like it!

Helgen ser ut att bli rolig, i like it tooo. jag behöver göra något vilt och galen, jag har det i kroppen och det vill ut nu! PUSS!

Varför ska det vara så svårt att komma på en bra rubrik till sin text man tänker skriva? Oftast skriver jag texten, och sen tar jag atningen ut en mening från det jag nyss skrivit, eller så tar jag en mening ur en låt text, som till talar mig på något sätt. 

Nå, vad har hänt idag? Jag har varit helt off och då menar jag verkligen off. Tappade räkningen på alla mina gäspningar och bara för det gäspar jag nu. Sista lektionen, som är MÄSK ( människan socialt och kulturelt ), jag höll på att bryta ihop. Vi skulle diskutera några punkter och skriva ner det, vilket var otroligt svårt för mig idag!? Brukar ha hur lätt som helst för sånt, att uttrycka mig och få det jag vill sagt och med en mening i det hela. Men inte idag, idag sa hjärnan stopp. Det kan bero på att jag knappt sover längre eller att tankarna flyger hej vilt och jag inte kan kontrollera dom. Lär mig att kontrollera mina tankar, nya kursen för gymnasie elever med samma problem som mig? Haha! Det vore ju något.

Det märks att vi inte längre är några små ettor utan nu har kraven höjts och det börjar redan blir svårare. Det ska diskuteras hit och dit, man ska analysera och hålla på. Tur att man är lite smart och inte helt väck. Men det är roligt, även om det är svårt. Jag älskar att lära mig nya saker, jag tycker om att anteckna ( haha? sjuk? mm, en aning! ) även som som är helt "onödigt".

Visst är det lite mysigt och charmigt att sitta uppe när man egentligen borde sova?  Man vet om det, att datan borde vara släckt sen länge och man kan knappt hålla ögonen öppna, men trots allt ska man vara uppe. Man kämpar och har sig, pustar och stönar ( okej, kanske inte det, men låt oss säga. ). Vrider sig i sängen till det blivit stort, avlångt hål i sängen. Man är uppe och för för sig att man ska rensa och organisera bland sina saker, smycken m.m. Här har du hur en kväll kan se ut hos mig, en person som nyss fått sömnproblem. Jag har alltid haft lätt för att somna, såfårt huvudet hade landat på kudden drömde jag söta drömmar om boys and kläder, fina klänningar och höga skor som man bara kan döda  för att få. Okej, onödig fakta men jag skrev det trots allt endå. Men nu, kan jag inte sova. Der går inte. Åh, kan man inte plocka ur hjärnan under natten eller trycka på en OFF knapp!? Jag tror jag ska bli uppfinnare eller vetenskapskvinna låter mycket coalare, ungefär som han Einstein.

Ja, vad ska jag säga om min dag idag? Förmodligen bryr sig inte hälften av mina läsare om vad jag gjort. Men för andra halvan, som kanske, bara kanske  är lite intresserad så kommer det här; jag och annie och halva klassen ungefär ,har gått och härmat Timon och Pumba. Aawwwwwwwwwiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii! Yes, den låten är fastklistrad i min hjärna och kommer inte suddas ut, ungefär som sin första kyss, den finns alltid kvar som ett minne. Föresten, påtala om boys. ( det är det enda som snurrar i min skalle just nu, haha ett stort skämt. )  Jag är glad att jag är kvinna, trots mens, humörsvägningar, höfter, former, bröst och allt vad det innebär att vara kvinna. Jag är stolt! Och med detta avslutar jag detta, lite smått förvirrande inlägg. PUSS!

Jag har inte bloggat på ett tag, då det inte har känts bra. Lusten är liksom borta., ungefär som när man har tappat sexlusten, man vill verkligen men har helt enkelt ingen ork och viljan till det finns inte där. Det har även hänt lite saker i familjen, i mitt eget lilla privatliv, med vänner och boysen är en helt lång historia för sig. Behöver jag gå in på detaljer? Nej!

Så, vad har hänt under veckans gång. Det har varit skola och det märks tydligt att jag inte är en morgon människa längre. Jag älskar att sova ( vem gör inte det? ) Jag har varit sjukligt trött. det märkte min vän som var här i fredags på kvälls/natt besök. Jag har också varit och shoppat lite med mamma och mina två systrar. Köpte en väska och lite annat smått och gott. Väskan gick förövrigt sönder innan jag ens hunnit använda den, mycket dåligt. Så det var bara att åka dit igen och lämna tillbaka den. Jag har även ätit  "middag" tillsammans med en annan vän. ( det blev donkan, men lika gott för det ), sen använde han mig som smakråd. Det är ju alltid lika roligt att känna sig behövd.

Och nu till det bästa, jag har kommit en vän mycket nära. Jag älskar henne, här behövs inga boys, jag har henne. ( nej, jag är inte lesbisk ). Vi går i samma klass och skolan blir så mycket roligare när man är med henne. Hon finns alltid där för en och ja, vad ska jag säga? Hon är helt enkelt bäst, vi är bäst. Hon är min bästa vän.  Och ja, jag tycker fortfarande om att använde ordet bästa vän. Det känns naturligt och ja, hon är ju det? Så varför inte. 

Jag har även börjat prata om att flytta hemifrån, det känns rätt och naturligt det med. Även om det inte kommer ske inom de två närmsta åren men endå. Jag pratar om det i alla fall. Det kommer bli så nu när familjen ska ändras, nu när vi kanske tar ett steg mot något "nytt". Mer kan jag inte säga och det är inte lönt att ni frågar om vad det är. Jag kommer vara tyst som en mus till jag vet hur det blir.

Ja, det blev ett litet rörigt inlägg kanske vissa tycker, men det är så jag är just nu. Lite sådär flummig och rörig. Dock inte bara på ett negativt sätt. Jag har mycket mer att berätta men nu ska jag fortsätta att göra vid mig, lite kläder på kroppen skulle inte skada. Puss!